Ai

Relationen mellan Vita huset och teknikbranschen har sällan varit så central för den globala ekonomin som nu. Trump-administrationens linje – tullar som förhandlingsvapen, krav på inhemsk tillverkning och en hård hållning i chipfrågan gentemot Kina – tvingar techbolagen att rita om sina strategier.

För halvledarindustrin är exportkontrollerna den stora frågan. Reglerna för vilka AI-chip som får säljas till vilka länder har ändrats i flera omgångar, och bolag som Nvidia och AMD balanserar mellan Washingtons krav och en kinesisk marknad värd tiotals miljarder dollar.

Få teknikledare har präglat det senaste decenniet som Nvidias medgrundare och vd Jensen Huang. Bolaget han startade 1993 för att göra grafikkort till spelare har förvandlats till världens viktigaste leverantör av AI-infrastruktur – och Huang själv till en av branschens mest citerade röster.

Nyckeln var en satsning få trodde på: CUDA, plattformen som gjorde grafikprocessorer programmerbara för generella beräkningar. När djupinlärningen exploderade satt Nvidia på exakt den hårdvara och mjukvara som forskarna behövde, med ett ekosystem som konkurrenterna fortfarande jagar.

Få europeiska techledare har omfamnat AI så offensivt som Klarnas medgrundare och vd Sebastian Siemiatkowski. Betaljätten från Stockholm blev tidigt partner till OpenAI och lät en AI-assistent ta över stora delar av kundtjänsten – med besked om att den gjorde jobbet motsvarande hundratals årsarbeten.

Resan har inte varit spikrak. Klarna har själva berättat att pendeln svängde för långt: när kundnöjdheten påverkades anställdes mänsklig kundservice igen, och strategin justerades till att låta AI sköta rutinärenden medan människor tar de komplexa fallen. Öppenheten kring både framgångar och misstag har gjort Klarna till ett studieobjekt för hela branschen.

När historien om svensk tech på 2020-talet skrivs får Lovable ett eget kapitel. Bolaget, grundat av Anton Osika och Fabian Hedin, gjorde “vibe coding” till folkrörelse: beskriv appen du vill ha i vanlig text, och AI:n bygger den – databas, inloggning och driftsättning inkluderat.

Tillväxtsiffrorna fick även luttrade investerare att tappa hakan, med intäktsmilstolpar som nåddes på månader i stället för år och en värdering som gjorde Lovable till enhörning i rekordfart. Plötsligt talade hela världen om Stockholm som AI-hubb igen.

Vårdrobotar har länge målats upp som antingen frälsare eller hot. Verkligheten som nu växer fram är mer nyanserad: robotar som avlastar, inte ersätter.

Logistikrobotar som kör prover och läkemedel mellan avdelningar frigör timmar för vårdpersonal varje dag. Lyftrobotar minskar belastningsskador, ett av vårdens största arbetsmiljöproblem.

Utmaningarna är dock stora: sjukhusmiljöer är oförutsägbara och kraven på säkerhet och hygien saknar motstycke i industrin.

Svenska sjukhus hör till de mer framåtlutade i Europa. Flera universitetssjukhus kör i dag autonoma transportrobotar i kulvertsystemen dygnet runt, och erfarenheterna är övervägande positiva: färre förseningar av provsvar, mindre spring för undersköterskor och en arbetsmiljö där tunga vagnar inte längre dras för hand genom kilometerlånga korridorer.

AI-assistenter har på kort tid gått från nyfiken leksak till ett standardverktyg i utvecklarens verktygslåda. Kodkomplettering, testgenerering och automatiska kodgranskningar sparar timmar varje vecka.

Men verktygen kräver också nya arbetssätt. Den som blint accepterar förslag riskerar att införa buggar och säkerhetshål. Bäst resultat får team som behandlar AI:n som en junior kollega: snabb och flitig, men i behov av granskning.

Vår rekommendation är att börja smått – låt AI:n skriva tester och dokumentation först, och utöka ansvaret i takt med att teamet lär sig var den briljerar och var den brister.